Sverige har ett av världens mest marknadiserade utbildningssystem. Genom det fria skolvalet är idag hela Sverige en marknad, där elever kan välja vilken skola de vill gå i. Friskolor och deras ägare, ofta stora riskkapitalbolag, kan ta ut vinster från denna offentligt finansierade verksamhet, något som inte har sitt like på andra håll i världen.

Inom vuxenutbildningen är marknaden något annorlunda. Genom upphandling, får den anordnare som bjuder “bäst kvalitet till lägst pris” uppdragen (och kommuner har mandat att själva avgöra om de skall upphandla eller ej). Som har rapporterats om i media senaste veckorna finns en rad problem inbyggda i denna typ av system. Något som jag tidigare bloggat om här, och som jag för tillfället intresserar mig för om i min forskning. Det handlar t.ex. om vad som händer med lärares arbetsvillkor, såsom anställningstrygghet, autonomi etc. Men det handlar också om vad som händer med den pedagogiska praktiken, undervisningen, i mötet mellan lärare och elev. Med andra ord, marknadiseringen har en rad konsekvenser, vilka är i behov av att belysas i forskning om svensk vuxenutbildning.

En utbildningsform inom vuxenutbildningen som inte har rönt stor uppmärksamhet, är de privata skönhetsutbildningarna, där elever kan köpa sig platser, för ibland uppemot 100tkr per år, för att utbilda sig till t.ex. hud- eller spaterapeut. Här är det “verkligen” en marknad, där den enskilde betalar för sin utbildning.

Min doktorand, Eleonor Bredlöv, skriver i sin avhandling om just denna form av utbildningar. På vilket sätt formas ideal om skönhet inom ramen för dessa utbildningars marknadsföring, undervisning, och i talet hos elever? Genom att ha studerat marknadsföringsmaterial och kanaler som företag inom branschen använder, samt genom observationer på plats i undervisning och genom intervjuer med elever, har Eleonor redan karva ut intressanta analyser om hur skönheten görs i dessa sammanhang.

En av de poänger jag själv tycker är väldigt intressant, är hur eleverna i detta sammanhang både skapas som konsument, dvs. de köper en utbildning som genom reklam anspelar på deras framtida drömmar om arbete inom skönhetsbranschen, samtidigt som de själva i sin utbildning skall lära sig att sälja just dessa ideal om skönhet. Utbildningarna är ofta tätt sammankopplade med vissa produktmärken inom skönhetsbranschen, varpå företagen inte bara lyckas få elever att betala för sig, utan också att lära sig sälja deras eller deras partners produkter.

Den som är intresserad av att läsa mer denna intressanta forskning kan ta del av de två texter som hittills har publicerats inom ramen för avhandlingsprojektet. Klicka här och här! Den som inte kommer åt texterna kan maila Eleonor direkt, eller mig.