När jag blickar tillbaka på 20 år i forskningens tjänst, varav tio år som professor i vuxenpedagogik och forskningsledare, noterar jag detta vad gäller forskning om komvux.

Komvux är en av de mest, kanske den mest underbeforskade delen i det svenska utbildningssystemet. Med fler än 400 000 elever är komvux, i elevantal, större än den svenska gymnasieskolan. Komvux har även en relativt lång historia i Sverige (sedan 1968) och dess funktion är central för att vuxna människor ska få en första eller andra chans till utbildning. Sedan jag började jobba inom akademin har jag på olika sätt jobbat för att stärka forskningen kring denna utbildningsinstitution.

Inledning på karriären och forskningen om komvux

2002 började jag min forskarutbildning i vuxnas lärande vid Linköpings universitet. Ganska snart kom mitt forskningsintresse att riktas mot livslångt lärande och komvux. Vid den tidpunkten pågick en del studier kring komvux, inte minst kopplat till kunskapslyftet.

2006 disputerade jag på en avhandling med fokus på policy om livslångs lärande och fortsatte med nya projekt där komvux var centralt – fokus på validering i relation till omvårdnadsprogrammet på komvux. Vi publicerade en rapport och ett flertal vetenskapliga artiklar. Med grund finansiering från Vetenskapsrådet om 3,2 miljoner kronor (och en forskningstjänst under 4 år) fortsatte jag studierna inom ramen för äldreomsorgen (2007–2010) vilket resulterade i en hel del publikationer av olika art. 

2012 blev jag professor i Vuxenpedagogik och forskningsledare för avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande vid LiU. En central ambition jag lade fram för min nya tjänst (och i min installationsföreläsning) var att stärka den Vuxenpedagogiska forskningen i Sverige, däribland forskningen om komvux. 

I strategin ingick flera delar. En del handlade om att med grund i de interna medlen i forskningsmiljön nischa vissa av de doktorandtjänster vi utlyste mot komvux. En annan del handlade om att söka externa medel för att kunna bedriva forskning om komvux.

Externa anslag för att stärka forskning om komvux

Ser vi till frågan om externa medel så kan jag översiktligt dela upp det som har med forskning om komvux att göra i tre delar. Den första delen handlar om ett forskningsintresse kring komvux marknadsorganisering. I samarbete med kollegor i Göteborg försökte vi under ett par år erhålla medel från Vetenskapsrådet. Tyvärr misslyckades vi (endast 10% av ansökningarna erhåller medel). Stafettpinnen fördes tillsammans med kollegorna Per Andersson och Karolina Muhrman vidare, och vi erhöll inför 2018 – 5,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Forskningsprojektet pågår än (då Covid-19 bidragit till att förskjuta datainsamlingen något). Flera vetenskapliga artiklar har redan publicerats i projektet. 

Den andra delen handlar om ett forskningsintresse som tillsammans med Magnus Dahlstedt (och kollegor i Skottland) växte fram någon gång åren 2010–2012. Det handlade om vuxna elevers medborgarskapande. I en svensk kontext intresserade vi oss för denna fråga i relation till elever på komvux och deltagare på folkhögskola. Interna medel avsattes för att koppla en doktorand och en postdoktor till projektet, bland annat med grund i ett Karriärkontakt jag erhållit internt av rektor vid universitetet. Projektet resulterade i en mängd publikationer, bland annat boken Medborgarskap och utbildning för vuxna och Lina Rahms avhandling Educational Imaginaries: a geneaology of the digital citizen.

Med grund i intresset för medborgarskapande lade Magnus Dahlstedt och jag under 2016 grunden till forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering. Genom samarbeten med externa partners (ABF, Sensus, Norrköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland) och genom forskningsanslag (Centrum för kommunstrategiska studier) finansierades flera delstudier med fokus på migranters sociala inkludering. I fokus stod komvux i svenska för invandrare, studieförbundens etableringsverksamhet (svenska från dag 1) och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola (som temporärt även bedrevs på ett par folkhögskolor). Totalt erhöll vi cirka 4,5 miljoner kronor i externa anslag för denna första fas av programmet. 

I en andra fas av programmet (pågående) var vi återigen lyckosamma i en ansökan till Vetenskapsrådet och erhöll ett forskningsanslag om 6 miljoner. Programmet är pågående och sammanlagt ingår 10 seniora forskare i arbetet representerandes ämnesområdena vuxenpedagogik, pedagogik, socialt arbete och svenska som andraspråk. Programmet har resulterat i en mängd publikationer, framför allt i vetenskapliga artiklar men även boken Utbildning i migrationens tid. 

En tredje del av arbetet med extern finansiering rör forskarutbildningen och kompetensförsörjningen av lärarutbildningarna. Redan tidigt i min akademiska karriär såg jag hur lärarprogrammen inte tog sitt ansvar vad gäller att förbereda studenterna för arbete i komvux. Inte ens lokalt vid LiU, där vi har Sveriges och en av världens största vuxenpedagogiska forskningsmiljöer. Som led i arbetet med att få till en förändring genomförde jag en genomlysning av lärarutbildningarna i landet med fokus på hur de tillser att det finns innehåll som lyfter upp vuxenutbildning och vuxnas lärande. Resultaten publicerades i rapporten Redo för komvux. Med grund i rapporten publicerade jag en debattartikel på DN-debatt. Ett direkt resultat var att regeringen gav Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över hur lärarutbildningarna lever upp till kraven i högskoleförordningen vad gäller vuxnas lärande. UKÄs rapport drog liknande slutsatser som jag redan dragit i min rapport. 

Ett grundproblem med lärarutbildningarna är att de saknar kompetens kring komvux – både om forskning och vad gäller arbete i komvux. För att bidra till att hantera ovanstående situation tog jag initiativ till att ansöka om medel från Vetenskapsrådet för en forskarskola om vuxnas lärande. Ansökan skedde i relation till en utlysning som just syftade till att kompetensförsörja lärarutbildningarna. Tillsammans med kollegor i Stockholm och Jönköping skickade vi in ansökan men fick avslag. Något år senare försökte vi igen och då lyckades vi bättre. Vi erhöll 39,5 miljoner kronor i forskningsanslag för en forskarskola med fokus på komvux. Nio doktorander påbörjade i februari 2022 sina forskarstudier där alla bedriver forskning om komvux. Förhoppningen är att dessa avhandlingar kan bidra till mer kunskap om denna utbildningsform, inte minst mer praktinära studier om vad som händer i undervisningen. Men vi hoppas även att de som disputerar inom ramen för forskarskolan framgent kan få anställning på våra lärarutbildningar för att i sådan roll agera trojanska hästar – att föra in kunskap om komvux på lärarutbildningarna.  

Ett annat arbete för att hantera ovanstående situation var att jag med kollegor initierade ett skrivprojekt inom ramen för vår forskningsmiljö. Alla medarbetare involverades och fokus var att skriva tre läroböcker för våra lärarutbildningar. Med andra ord, tillse att det finns läromedel som kan fylla luckor som identifierats på lärarutbildningarna. Projektet resulterade i tre böcker. Den första handlar om vuxenutbildning och vuxnas studieroch riktar sig främst mot ämnes- och yrkeslärarprogrammen. Den andra boken handlar om folkhögskolan och riktar sig framför allt till folkhögskollärarprogrammet, och den sista boken om studieförbunden är under utgivning. Alla tre böcker är även av stort intresse för de som redan jobbar inom dessa sammanhang. 

Strategiska satsningar med interna medel

De strategiska satsningar som gjorts med interna medel, där vissa doktorandtjänster har nischats mot komvux, har på senare år börjat ge frukt. Jag har redan nämnt Lina Rahms avhandling och den postdoktor som var anställd i projektet om medborgarskapande. Men detta år, 2022, är det två doktorander som disputerat på avhandlingar om komvux. I juni disputerade Diana Holmqvist på en avhandling om komvux marknadsorganisering och i oktober 2022 disputerade Johanna Mufic på en avhandling om hur kvalitet ”görs” inom ramen för komvux. Därtill kommer Tobias Karlsson att disputera under 2023 på en avhandling som intresserar sig för hur elever inom två av komvux yrkesprogram formar sin yrkesidentitet. 

Avslutning

Så här i retrospektiv är jag otroligt stolt över det utfall som ett mångårigt strategiskt arbete har resulterat i. Forskning om komvux har på ett än tydligare sätt synliggjorts, inte bara lokalt, utan även nationellt. Nu gäller det att fortsätta arbetet med att få till mer forskning om komvux – och för en reformering av lärarutbildningarna. För trots det jag beskrivit ovan är komvux en underbeforskad utbildningsinstitution i det svenska utbildningslandskapet. Dessutom har lärarutbildningarna en lång väg kvar att gå i sitt utvecklingsarbete.  

Som vissa säkert noterar har jag i denna text fokuserat på komvux och det strategiska arbete som vi genomfört på det området. Därtill har vi även under lång tid arbetat för att stärka forskningen om folkhögskolan och studieförbunden. Just det arbetet planerar jag behandla i en separat text. 

Naturligtvis är det arbete jag beskrivit i denna text inte resultat av en persons arbete, utan många. Den framgång som rönts på detta område hade inte varit möjligt utan alla de fantastiska medarbetare som finns i miljön och som jobbat åt samma hål – och de kollegor i andra miljöer och på andra lärosäten som ingått i arbetet. Inte heller hade arbetet varit lika framgångsrikt utan alla de verksamma inom komvux område som höjt sin röst för att tala för behovet av forskning om komvux, och de organisationer som arbetat för denna fråga. Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad!   

I slutändan kan jag inte vara annat än stolt över den miljö jag under tio år agerat forskningsledare för. Det har varit en förmån att jobba tillsammans med er alla! Jag hoppas på fler framgångsrika år tillsammans!