Vad säger TALIS om den svenska lärarutbildningen?

OECD publicerade nyligen en studie där man bland annat frågat lärare om vilket innehåll de haft i sina lärarutbildningar, och hur de menar att de genom detta innehåll har förberetts för sitt arbete. Som vanligt plockades enskilda siffror från studien snabbt upp av skoldebattörer för att bekräfta sina på förhand givna teser om hur lärarutbildningen är beskaffad. Men som vanligt är det alltid sunt att gå tillbaka till källorna för att kunna göra mer avvägda och rimliga tolkningar. 

TALIS står för The OECD Teaching and Learning International Survey och finns fritt tillgängliga att ladda ner här!.

Enligt OECDs egen beskrivning på hemsidan frågar TALIS “teachers and school leaders about working conditions and learning environments at their schools to help countries face diverse challenges.”. I denna omgång av TALIS ingick 48 länder. Den rapport som nyligen publicerades var den första av två, och hade titeln: Teachers and School Leaders as Lifelong Learners. 

Till rapporten finns metodbilagor som beskriver hur studiens upplägg, urval och genomförande. Möjligen tråkig läsning, men ack så viktig för att kunna göra mer rimliga bedömningar om vad TALIS de facto uttalar sig om. Metoden, dess styrkor och begränsningar, sätter ramar för vad man kan dra för rimliga slutsatser utifrån studiens resultat. 

För svensk del bestod urvalet av lärare och skolledare i grundskolan. I Sverige, liksom i övriga länder, genomfördes ett representativt urval av totalt 4000 lärare/skolledare. I Sverige svarade 2782 lärare och 171 skolledare på enkäten. Värt att notera att för flera länder finns en uppdelning i resultatpresentationen för hela urvalet å ena sidan, och å andra sidan för de lärare i urvalet som tagit examen de senaste fem åren. För Sveriges del finns ingen sådan uppdelning. 

Ett av frågeområdena handlade om det kunskapsinnehåll som lärarna menar att de haft i sin lärarutbildning. Ett annat handlade om hur lärare upplever att de genom sin utbildning förbereddes för sitt arbete i relation till dessa områden. Nedan går jag igenom svaren för svensk räkning och jämför dessa, å ena sidan med OECD genomsnittet, och å andra sidan några av våra nordiska grannar (Danmark och Finland) samt med Singapore. Både Finland och Singapore lyfts fram i den offentliga debatten som föredömen vad gäller deras lärarutbildningar och skola. Det blir därmed intressant att se hur innehållet i lärarutbildningarna i dessa länder liknar och/eller skiljer sig åt jämfört med det i Sverige.  

De tio områden som behandlas i den del av TALIS som intresserar sig för innehållet i lärarutbildningarna är följande: 

1. Ämnesinnehåll 

2. Ämnesdidaktik

3. Allmän didaktik 

4. Praktik

5. Kunskap om att undervisa i en ”mixed-ability setting”

6. Kunskap om att undervisa en multikulturellt/flerspråkig grupp elever 

7. Undervisa cross-curiccular skills

8. Användning av ICT i undervisningen

9. Elevers beteende och ledarskap i klassrummet (classroom management) 

10. Att följa elevers utveckling och lärande. 

Låt oss se närmare på resultaten område för område. Första siffrorna gäller innehållet i utbildningen, den andra siffran gäller hur lärarna upplever att de blivit förberedda för sitt yrke i relation till detta område.

1. Ämneskunskap

Sverige: 96,3% – 89,9%

OECD: 92,2% – 80,1%

Danmark: 96% – 91%

Finland 93,1% – 66,4%

Singapore: 95% – 83,6%

2. Ämnesdidaktik 

Sverige: 91,4% – 72,5%

OECD: 89,1% – 71,3%

Danmark: 95,1% – 84,2%

Finland: 93,1 – 62,2%

Singapore: 94,9% – 76,3%

3. Allmän didaktik 

Sverige: 94% – 75%

OECD: 92% – 70,1%

Danmark: 98,8% – 86,3%

Finland: 97,3% – 49,1%

Singapore: 97,6% – 79,8%

4. Praktik 

Sverige: 86,9% – 74,2%

OECD: 87,8% – 71%

Danmark: 91,7% – 74,3%

Finland: 98,1% – 72,%

Singapore: 95,1% – 75,6%

5. Kunskap om att undervisa i mixed-ability setting 

Sverige: 73% – 61,3%

OECD: 61,9% – 44,1%

Danmark: 66,6% – 44,9%

Finland: 72,6% – 34,8%

Singapore: 79,1% – 53,9%

6. Kunskap om att undervisa i ett mångkulturellt/flerspråkigt klassrum 

Sverige: 40,6% – 31,8%

OECD: 34,8%. – 25,5%

Danmark: 36,8% – 26,3%

Finland: 28,9% – 13,9%

Singapore: 72,3% – 60,9%

7. Kunskap om att undervisa om cross-curricular skills 

Sverige: 61% – 49%

OECD: 65,1% – 49,2%

Danmark: 66,4% – 52,2%

Finland: 51,9% – 24,7%

Singapore: 76,2% – 53,1%

8. Användning av ICT i undervisningen 

Sverige: 36,7% – 37%

OECD: 56% – 42,8%

Danmark: 46,7% – 39,5%

Finland: 55,6% – 21,5%

Singapore: 88,2% – 60,5%

9. Elevers beteende och ledarskap i klassrummet (classroom management)

Sverige: 70,4% – 55,2%

OECD: 71,6 – 53,1%

Danmark: 62,8% – 52,7%

Finland: 71,3% – 29,3%

Singapore: 91,4% – 65,2%

10. Följa upp elevers utveckling och lärande 

Sverige: 69,1% – 56,7%

OECD: 69,5% – 52,9%

Danmark: 67,3% – 56,1%

Finland: 68,8% – 31,6%

Singapore: 82,7% – 63,7%

Som vi kan se ovan, är den tydligaste avvikelsen för Sverige, i denna del av TALIS, kunskap om användning av ICT i sin undervisning. Här ligger Sverige långt under OECD genomsnittet vad gäller innehåll i utbildningen. Däremot ligger Sverige närmare genomsnittet när vi ser till hur lärare upplever att de är förberedda för arbete med ICT. Inom övriga områden ligger svaren för Sveriges del nära genomsnittet, med viss mindre variation.

Värt att notera, är att lärarna i Finland har det största tappet mellan vad de menar att de har för innehåll i sin utbildning, och hur de menar att de förbereds för arbete i relation till detta innehåll. Denna stora diskrepens vore intressant att fördjupa sig i.

Dessa resultat är intressant och det kommer säkerligen göras en rad tolkningar, av forskare likväl som andra aktörer i den offentliga debatten. Här är det dock viktigt att vara medveten om vad studien har för fokus och begräsningar. Några av dessa att hålla i åtanke är: 

1. För Sveriges del handlar det om lärare i grundskolan, framförallt lower secondary education (men även primary education). 

2. Sverige har ofta reformerat sin lärarutbildning. Därmed finns flera generationer av lärarutbildningar representerad bland de som svarat på enkäten. Av det material jag tagit del av, men jag kan ha missat något, så framgår det inte av det svenska urvalet hur många av de som svarat på enkäten som gått de olika generationernas lärarutbildningar. Då de första som examinerades från den lärarutbildning som sjösattes 2011, kom ut i arbetslivet endast något år innan, eller precis i samband med att TALIS enkäten sändes ut, så torde denna kategori av lärare vara få i urvalet. Därmed ger TALIS inte svar om innehållet i den lärarutbildning som för tillfället gäller i svenskt sammanhang.

3. Rapportens sammanfattning finns publicerad på flera språk. Dock inte svenska. Det innebär att då vi läser hela rapporten eller sammanfattningen (på engelska) är det centralt att översättningen av engelska begrepp blir korrekt. Ett ord som ofta översätts felaktigt är det engelska order pedagogy. Den svenska översättningen är INTE pedagogik, utan snarare didaktik.

Med detta inlägg hoppas jag ha bidragit med några klargöranden om den del av TALIS som direkt berör innehållet lärarutbildningarna. Det finns flera intressanta resultat som jag hoppas diskuteras vidare. Min uppmaning är dock att behandla siffrorna med respekt, vilket bland annat inbegriper att inte dra för snabba, för långtgående, eller direkt felaktiga slutsatser. 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

%d bloggers like this: